Hundliv

Hundliv

Sportlov!

BloggandePosted by Gurra Fri, February 27, 2009 18:58:44

Äntligen blev det så dags för Sportlov!

På min egen "Things-to-do-before-you-die-lista" så stod det, sedan länge med en speciell sak, nämligen att kunna ta med hela min familj till de svenska fjällen för skidåkning och friluftsliv under en hel Sportlovsvecka!

Vi har annars alltid åkt upp till huset i Boviken när det varit dags för Sportlov och att vi nu äntligen kunnat packa iväg oss, för att vara lediga och åka skidor tillsammans, denna gång bar det av till Sälen. Framtiden ger förhoppningsvis fler möjligheter för oss att åka hit fler gånger, för vi har haft det fantastiskt bra här smileysmileysmileysmiley

Att Indrah inte åker skidor är ju inga problem för hon älskar ju snön och var helt galen från början och bara kastade sig ut i den drygt meterdjupa snön! Träna är inget problem... Det är bara att kasta ut pinnen i snön och sen kör hon på som en galning och GER SIG INTE innan pinnen är återfunnen.

När vi jobbat på så här har vi faktiskt fått lite åskådare! Människor kommer fram och kollar, frågar och blir nog lite imponerade över vilken kapacitet en Dobbis faktiskt har när det både är roligt med utmaning och svårigheter och lattjo-lajban på samma gång!!! En kväll stannade en hel familj och snackade med mig, medan Indrah sökande hoppade upp och ned i den riktigt djupa snön och visst hittade hon pinnen...

Nu är ju inte det här som är det roligaste med våran Pippi-loppa, utan att på morgnarna åker Indrah med mig från stugan i Högfjällsbyarna, via liftarna, bort till Lindvallen. Vi kör med slalomutrustning på husse, nome-sele, expanderlina, midjebälte och FULL FART! Transportliftarna skippar vi, för hon drar husse på slalomskidor betydligt snabbare än de små knappliftarna klarar av... men efter de tvärgående liftarna kommer än sittlift och där åker Indrah med mig upp i det blå!

Hur cool som helst sätter hon sig då ned bredvid mig på sätet och kollar in skid- och skoteråkare som passerar under oss på färden upp. När några skidåkare utbrast: KOLLA EN HUND SOM ÅKER SITTLIFT!!! så fick jag erkänna för dessa att hon nog var en "lathund"...

Kolla in bilden här under! Det är HÖGT upp vi sitter och under färden är hon är inte det minsta orolig eller nervig utan bara totalt c-o-o-l! Den här hunden upphör aldrig att förvåna mig med sin otroligt lugna mentalitet och anpassningsbarhet! När vi sen ska hoppa av så kollar hon noga in när husse säger "Varsågod", innan hon hoppar av i farten.

Direkt efter vi hoppat av stolsliften, sticker hon iväg mot släpliften som tar oss upp på toppen, till Snögubben vid Lindvallen! Absolut ingen tvekan, där inte, utan pang på direkt!!!

Nu har hon kommit på att det inte går fortare om hon drar husse uppför, för det är ganska brant, utan hon joggar lite lugnt (givetvis med spänd lina) men inte full syra... Så visst kan hon "ta det lugnt" också... smiley

När vi sen kommer upp på toppen, tar vi en grön eller blå nedfart, där Indrah springer först och husse hänger efter i expanderlinan och kan hålla farten nere på hunden med lite kortsvängar och tro mig, det saknas inte kommentarer när vi åker ned för pisten!!! Idag så frågade en kille i backen hur jag lärt henne springa med mig åkandes slalom efteråt? "Inga problem", sa jag, "...nästa år ska jag lära henne att åka Telemark!"

Indrah, för mig, är världens roligaste hund då hon aldrig backar för någon utmaning eller tokiga idéer eller knasiga upptåg, allt från älgar i trädgården (som nu inte var min idé...), till att åka lift och slalom med familjen i Sälen.

Hon har allt man kan önska av en hund och jag är mycket tacksam och glad att det är vår familj som får förmånen av att ha Indrah som familjehund! Visst är hon jätteglad och helt galen, den mesta av tiden men hon backar ALDRIG för något. Hon är bara såååå cooool! Vill man göra något speciellt, så behöver man inte oroa sig för Indrah, hon kollar bara in husse och sen kör hon på.

Undrar om man kan lära henne att åka med, när man paddlar kajak till sommaren?

  • Comments(3)//blogg.dobergirl.se/#post39